Grundskolan

Grunden är en komplex byggnadsdel eftersom den utsätts konstant för fuktigt klimat från marken och att den tar upp laster. Det gäller att den utformas korrekt. I annat fall kan det uppstå komplikationer i form av t ex höga fukttillstånd som kan leda till olägenheter. Att reparera en grund kan bli väldigt dyrt. Det kan därför vara lönsamt att betala några kronor extra när du bygger grunden för att säkerställa att du erhåller en grund med god funktion. Under 70 och 80-talet fick många grunder fuktskador. Orsaken var i princip att värmeisoleringen monterades ovanpå plattan och att man hade bärande reglar med ingjutna spikklotsar samt en ångtät golvbeläggning. Den relativa fuktigheten i reglarna blev hög med fuktskador som följd. Idag monteras alltid värmeisoleringen under plattan och då erhålls gynnsammare förutsättningar för en god funktion. I den efterföljande texten redovisas hur olika faktorer påverkar grundens fukttillstånd och vad man bör tänka på i övrigt.

Grundens primära uppgift är att föra ner laster till underliggande mark. Men det är lika viktigt att grunden utformas så att inga andra skador uppstår som t ex.

  • Fuktskador
  • Tjälskador

Det har förekommit mindre bra lösningar av typen "Platta på mark". I de som värmeisolerats på ovansidan med uppreglat golv har det i flera fall uppkommit fuktskador i t ex reglarna. Orsaken beror på utformningen av grundkonstruktionen och att man inte har beaktat förekomsten av olika fukttransportmekanismer och hur fukttillståndet påverkas av utformningen. Vad skall man då tänka på när man bygger en grund ur fuktsynpunkt? Svaret är egentligen komplext och det är svårt att ge ett generellt svar, men en grund bör vara välisolerad! Vi försöker reda ut lite av problemställningarna nedan.

När en grund skall utformas fuktsäker kan en metod som heter fuktdimensionering användas, vilken kan vara omfattande att genomföra. Vi kommer inte att visa hur metoden används utan enbart redovisa faktorer man bör tänka på i samband med utformning av grunder. Eftersom det är vanligt förekommande med golvvärme i grunder belyser vi även olika frågeställningar i samband med fukt och golvvärme.

Uttorkning av ett betongbjälklag

Uttorkning av betongplattan är viktig att beakta vid normal betongkvalitet. Om en fukttät golvbeläggning appliceras för tidigt på golvytan kan det medföra att höga relativa fuktigheter (RH) uppträder och det kan medföra att fuktskador uppträder genom t ex förtvålning av en plastmatta. Det är komplicerat att beräkna uttorkningsförloppet. Det finns verktyg att tillgå som utvecklats för att beräkna uttorkningsförloppet. Med pc-programmet TorkaS kan uttorkningsförloppet simuleras och genom resultaten kan man få en uppfattning om tiden det tar att torka ut en betongplatta. När man använder programmet bör man beakta att den gäller under isoterma förhållanden, vilket betyder att betongen har samma temperatur. Det är korrekt så länge som grunden är välisolerad, dock gäller detta inte ute i kantbalken av en grund eftersom temperaturen inte är konstant där. Med golvvärme kan uttorkningstiden av en betongplatta förkortas betydligt. Dock, tar det lång tid innan plattan helt anpassat sig till omgivningens klimat.Se denna artikel.

Resultaten i artikeln visar att uttorkningen av betongplattan kan ta upptill ca 8 år. Studien visar också att det är en liten skillnad med att använda mineralull eller EPS (expanderad polystyren). Det går något fortare med mineralull, men å andra sidan blir det något lägre relativ fukthalt vid normalt förhållande med cellplast. Dock är skillnaden liten. Man bör också tänka på var golvvärmen placeras i betongplattan. Ur praktisk synvinkel monteras golvvärmen på armeringsnätet i botten på betongplattan. Det är bra när betongplattan torkar ut. När en ångtät golvbeläggning monteras på golvytan, t ex en plastmatta, är det viktigt att betongen har torkat ut tillräckligt. Om det är en temperaturskillnad mellan golvytan precis under plastmattan och golvvärmerören kan det uppträda en fukttransport. Då kan fukt ackumuleras under plastmattan som gör att det blir ett högt fukttillstånd och det kan medföra att mattan kan förtvålas. Det finns rekommendationer om vilka fukttillstånd det skall vara i betongplattan innan en ångtät beläggning monteras på golvytan, dock är det osäkert om det även gäller för golvvärme. På basis av angivna fakta ovan så rekommenderar Supergrund att golvvärmen placeras så högt upp som möjligt i grunden, d v s anpassas för normalt förhållande.

Normalt förhållande

Vid normalt förhållande eller vid s k fortvarighet så har grundkonstruktionen torkat ut och anpassat sig efter omgivningens klimat. Fukttillståndet i grunden skall vara låg så att inga fuktskador kan uppkomma. Det finns speciellt en tumregel att tänka på när man dimensionerar värmeisoleringens tjocklek. Det skall vara en temperaturskillnad mellan isoleringens ovan- respektive underkant. Risken för att höga fukttillstånd uppträder i betongen reduceras betydligt då det dimensionerande snittet i en betongplatta är i mitten. Det går dock inte generellt att säga hur tjock värmeisoleringen skall vara p g a att temperaturskillnaden beror på betongplattans dimensioner. Orsaken till detta är att när plattans bredd ökar så måste även värmeisoleringens tjocklek göra det. Det beror på att marken ger upphov till ett värmemotstånd. När bredden ökar gör även markens värmemotstånd detta och därför krävs det tjockare värmeisolering för att erforderlig temperaturskillnad skall erhållas. Hur stor isolertjockleken skall vara kan man finna i bl a Tekn.Dr. Lars Erik Harderups rapport, ”Golv på mark”. Vid riktigt stora bredder på plattan bör man överväga andra metoder än att enbart värmeisolera eftersom det då kan komma att krävas väldigt tjocka isoleringar och ur praktisk synvinkel kan det vara olämpligt.

I träbjälklag bör man vara försiktig om byggnaden har ett stort värmebehov och golvvärme är det primära uppvärmningssystemet. När det är riktigt kallt ute så är det lite fukt i utomhusluften (men hög relativ fuktighet). När ventilationsluft tillförs ett rum kommer den relativa fuktigheten att sjunka. Särskilt kommer relativa fuktigheten bli låg vid golvet eftersom golvvärmen gör att golvbjälklaget har högre temperatur än inomhusluften. Träet kommer då att torka ut, vilket kan medföra att det uppstår sprickor. Det kan även uppstå andra spänningar om man har två olika material som är fastsatta i varandra, s k laminat. Materialen i laminatet kan uppföra sig olika vid uttorkning, spänningar kan då uppstå mellan materialen som gör att de släpper från varandra. Det har också förekommit att skador uppträtt i parkett då den har haft en ångtät ytbeläggning, d v s lacken har varit ångtät. Fukt har då ackumulerats i parketten och som därefter svällt och spruckit, d v s det är viktigt med en ångspärr under parketten. Problemet kan ytterligare förvärras om du har en tjock matta på ett golv med underliggande parkett. Mattan ger upphov till ett värmemotstånd och det i sin tur medför att temperaturen i parketten kommer att öka, i vissa fall högst väsentligt. Detta kan medföra att skador på parketten uppträder p g a för hög temperatur och uttorkning av parketten.

Problem kan även uppträda under sommaren. Då innehåller utomhusluften mer ånga jämfört med vinterfallet. När utomhusluften har högre temperatur än inomhusluften kan det medföra att relativa fuktigheten i ventilationsluften stiger när den tillförs byggnaden. Eftersom parketten sväller när den relativa fuktigheten ökar kan det orsaka svällning i parketten som gör att den spricker.

Andra vanligt förekommande frågor

Att tänka på vid renovering – tips i samband med golvvärme

Golvvärme tycker de flesta är skönt att ha. Men vid renovering eller ombyggnad måste man tänka sig för. Värme flyttar fukt. Om du har ett äldre hus så är värmeisoleringens tjocklek i grunden oftast tunn. Om du lägger in golvvärme i en del av huset, t ex badrummet, så kommer marken under den delen att värmas upp. Om den relativa fuktigheten i marken är 100 % under delen som är uppvärmd, vilket man ofta utgår ifrån, så kan en fukttransport att ske från den uppvärmda marken till de delar av grunden som har lägre temperatur. Det kan leda till att du får höga fukttillstånd i de delar av betongplattan som inte är uppvärmda och som i sin tur kan medföra att fuktskador uppträder. Samma fukttransport kan uppträda om du lägger in golvvärme i källare, fast då kan även väggarna uppfuktas, se grundtips för golvvärme. För att vara säker, kolla fukttillståndet under plattan innan du lägger in golvvärme i en grund, särskilt källare. Har du haft fuktskador i t ex källargolvet och lägger in golvvärme för att torka ut plattan, då kan det finnas risk för att du flyttar problemet till väggarna istället. Alltså, var noggrann och undersök grunden innan du lägger in golvvärmen för den kan förändra fukttillstånden negativt.

Tjäle

Vi rekommenderar välisolerade grunder, särskilt grunder där köldbryggan bryts. Många tror därmed att risken för tjälskador ökar eftersom värmeförlusten från kantbalken hindrar tjälnedträngningen. Men forskning av Tekn.Dr. Peter Roots och Professor Carl Eric Hagentoft har visat att värmeförlusten vid kantbalken i en typisk grund idag har försumbar inverkan på tjälfrontens djup. Orsaken till detta är bl a att värmeförlusten från kantbalken är liten i jämförelse med köldmängden eller den kylande effekt som utomhusluften har. Grunden som vi rekommenderar medför alltså ingen förhöjd risk för tjälskador, vilket har visats. Tekn.Dr. Peter Roots och Professor Carl Eric Hagentoft redovisar också en alternativ metod för att dimensionera mot tjäle som vi tillämpar. Om du vill veta mer om tjälprocessen och vilka jordarter som är tjälfarliga, kolla in denna länk.

Radon

Hur radon skall hanteras beror på många faktorer som ventilationssystemet, typ av grund, markförhållanden etc. Vi saluför enbart platta på mark vid nyproduktion och därför begränsas diskussionen om radon.

I princip rekommenderas följande tre åtgärder om Du har radon i marken:

  • Radioaktivt material i marken bortforslas, om möjligt.
  • Radontät grundkonstruktion; innebörden av detta är att grunden är så tät att ingen radon kan komma in till inomhusluften genom grunden. Alla genomföringar etc. skall vara täta.
  • Radonskyddad konstruktion; är en mindre åtgärd jämfört med radonsäker.
  • Ventilera under grunden; ventilationsslingor monteras i det dränerande lagret under grunden för att skapa ett undertryck och därmed ventilera bort radonet. Grunden skall samtidigt vara tät.

Kall ytterväggssyll

Diskussion om ytterväggssyllen och dess fukttillstånd förekommer ibland. Det framhålls att det kan uppstå kondens i syllen. Om grunden utformats korrekt kommer syllen alltid att vara varmare än utomhusluften och kantbalken. För att kondens skall uppstå i en ytterväggssyll vid korrekt utformning av anslutningar etc. så måste syllen bli kallare än omgivningen. I praktiken kan detta inte ske eftersom syllen inte kyls ner. Kondens kan uppstå om ångtätningen mot inomhusluften är bristfällig så att en fukttransport kan ske från inomhusluften och utåt, men då uppstår kondens i syllen i alla typer av grunder. Risken för kondens är emellertid större i ett L-element p g a att köldbryggan inte bryts. Golvtemperaturen intill en yttervägg blir betydligt lägre jämfört med U-min grunden och därför är risken för kondens på golv och vägg högre i ett L-element.

Vid LTH i Lund har Behzad Golrang studerat fukt i ytterväggssyllar. I hans licentiatrapport ”Fukt i ytterväggssyllar” framgår det att en grundlösning som kallas "sänkan utan värme", som har bruten köldbrygga inte har höga fukttillstånd trots att syllen hade utsatts för uppfuktning vid montage. Denna grundlösning är i princip densamma som Supergrund rekommenderar, U-min grunden. Således, risken är lika stor i alla de vanligt förkommande grundlösningarna idag att fuktskador uppträder i syllen orsakad av kall syll. Grunder med bruten köldbrygga har byggts i Norge under flera år och de har haft mycket mindre fuktskador i sina grunder än vad vi har haft i Sverige. Slutsatsen är att U-min grunden är likvärdig ur fuktsynpunkt med de vanligt förkommande grundtyperna idag, men med betydligt lägre värmeförlust.

I rapporten har också studerats hur sylltätningen påverkar fukttillståndet. I rapporten framgår att det är viktigt att sylltätningen ligger under hela syllen.

Med GrundMäklarna får du en bra grund

Sammanfattningsvis så framgår det ovan att det är mycket att tänka på i samband med grunder. För att våra kunder inte skall behöva tänka på allt detta tar Supergrund del av forskningsresultaten och implementerar detta i sina grunder så att våra kunder får den bästa och den mest kostnadseffektiva grunden. Vi på Supergrund satsar på kunskap och kvalitet och vi vill ha nöjda kunder!

För er som inte är våra kunder har vi dessvärre ingen möjlighet att besvara frågor kring problem som beskrivits ovan utan hänvisar er till er grundentreprenör alternativt till en konsult eller motsvarande.

I följande länk finns mer information kring fukt i grunder:

Grunder